Finland 10 markkaa 1879

Finland 10 markkaa 1879

Åtsida:      Krönt dubbelhövdad örn med riksäpple och spira.     

Frånsida:  Valör och årtal

Allmänt:    Svårt mynt, upplaga endast 200 000 exemplar!

Toppkvalité!

Genom tsar Alexander II:s nådiga manifest fick Finland den 4 april 1860 en egen myntenhet, mark, som var bunden till den instabila rubeln. Namnet mark motiverades bl.a. med att det var det äldsta kända ordet i Finland för pengar, ursprungligen namnet på en medeltida viktenhet.

Johan Vilhelm Snellman utnämndes 1863 till chef för finansexpeditionen i senatens ekonomiedepartement. Från denna post ledde han Finlands ekonomiska politik. Hans viktigaste bedrift var att han införde silvermyntfot för marken 1865, vilket stabiliserade markens värde.

Myntreformen gav ingen bestående lösning eftersom priset på silver började sjunka på 1870-talet och staterna övergick till guldmyntfot en efter en: Tyskland 1871, Danmark och Sverige 1873, Norge 1875 och Finland 1878. Ryssland övergick till guldmyntfot först 1897.

Inlösningen av sedlar mot guld upphörde i Finland 1915. Under perioden 1926–1931 tillämpades åter guldmyntfot, som upphörde under depressionen i början av 1930-talet. Efter detta har sedlar inte längre kunnat inlösas mot guld.

De historiska finska sedlarna speglar landets ekonomiska och politiska historia. På grund av bristen på silver i början av 1900-talet utökades sedelserien med sedlar i valörerna 1 mark och 25 och 50 penni. Under nationalromantikens tid var bildmotiven på de sedlar som Eliel Saarinen formgav och som infördes 1909 hämtade från Finlands natur, olika näringsgrenar, boskapsskötsel, skogsbruk och sjöfart. Självständighetstidens sedelserie (1922 års typ) associerar till klassicismen och människogestalterna återspeglar tron på en ljus framtid.